Анна Каренина

Chapter 33

           HewasfondoftalkingaboutShakespeare,Raphael,Beethoven,ofthesignificanceofnewschoolsofpoetryandmusic,allofwhichwereclassifiedbyhimwithveryconspicuousconsistency.

           “Well,Godbewithyou,”shesaidatthedoorofthestudy,whereashadedcandleandadecanterofwaterwerealreadyputbyhisarmchair.“AndI’llwritetoMoscow.”

           Hepressedherhand,andagainkissedit.

           “Allthesamehe’sagoodman;truthful,good-hearted,andremarkableinhisownline,”Annasaidtoherselfgoingbacktoherroom,asthoughsheweredefendinghimtosomeonewhohadattackedhimandsaidthatonecouldnotlovehim.“Butwhyisithisearsstickoutsostrangely?Orhashehadhishaircut?”

           Preciselyattwelveo’clock,whenAnnawasstillsittingatherwriting-table,finishingalettertoDolly,sheheardthesoundofmeasuredstepsinslippers,andAlexeyAlexandrovitch,freshlywashedandcombed,withabookunderhisarm,cameintoher.

           “It’stime,it’stime,”saidhe,withameaningsmile,andhewentintotheirbedroom.

           “Andwhatrighthadhetolookathimlikethat?”thoughtAnna,recallingVronsky’sglanceatAlexeyAlexandrovitch.

           Undressing,shewentintothebedroom;butherfacehadnoneoftheeagernesswhich,duringherstayinMoscow,hadfairlyflashedfromhereyesandhersmile;onthecontrary,nowthefireseemedquenchedinher,hiddensomewherefaraway.

           

Содержание книги
Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 189 из 1375