Лавка древностей

Chapter 18

           Wheneverythingwasready,thelandlordtookoffthecoverforthelasttime,andthenindeedthereburstforthsuchagoodlypromiseofsupper,thatifhehadofferedtoputitonagainorhadhintedatpostponement,hewouldcertainlyhavebeensacrificedonhisownhearth.

           However,hedidnothingofthekind,butinsteadthereofassistedastoutservantgirlinturningthecontentsofthecauldronintoalargetureen;aproceedingwhichthedogs,proofagainstvarioushotsplasheswhichfellupontheirnoses,watchedwithterribleeagerness.Atlengththedishwasliftedonthetable,andmugsofalehavingbeenpreviouslysetround,littleNellventuredtosaygrace,andsupperbegan.

           Atthisjuncturethepoordogswerestandingontheirhindlegsquitesurprisingly;thechild,havingpityonthem,wasabouttocastsomemorselsoffoodtothembeforeshetasteditherself,hungrythoughshewas,whentheirmasterinterposed.

           ‘No,mydear,no,notanatomfromanybody’shandbutmineifyouplease.Thatdog,’saidJerry,pointingouttheoldleaderofthetroop,andspeakinginaterriblevoice,‘lostahalfpennyto-day.Hegoeswithouthissupper.’

           Theunfortunatecreaturedroppeduponhisfore-legsdirectly,waggedhistail,andlookedimploringlyathismaster.

           ‘Youmustbemorecareful,Sir,’saidJerry,walkingcoollytothechairwherehehadplacedtheorgan,andsettingthestop.‘Comehere.Now,Sir,youplayawayatthat,whilewehavesupper,andleaveoffifyoudare.’

           Thedogimmediatelybegantogrindmostmournfulmusic

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 208 из 836