По ком звонит колокол

Chapter 11

           "Yes."

           "Becauseheisamanoffewwordsunlikemeandtheeandthissentimentalmenagerie."

           "Whydoyoutalkthus?"Mariaaskedagain,angrily.

           "Idon’tknow,"saidPilarasshestrodealong."Whydoyouthink?"

           "Idonotknow."

           "Attimesmanythingstireme,"Pilarsaidangrily."Youunderstand?Andoneofthemistohaveforty-eightyears.Youhearme?Forty-eightyearsandanuglyface.AndanotheristoseepanicinthefaceofafailedbullfighterofCommunisttendencieswhenIsay,asajoke,Imightkisshim."

           "It’snottrue,Pilar,"theboysaid."Youdidnotseethat."

           "Quéva,it’snottrue.AndIobscenityinthemilkofallofyou.Ah,thereheis.Hola,Santiago!Quétal?"

           ThemantowhomPilarspokewasshortandheavy,brown-faced,withbroadcheekbones;grayhaired,withwide-setyellow-browneyes,athin-bridged,hookednoselikeanIndian’s,alongupperlipandawide,thinmouth.Hewascleanshavenandhewalkedtowardthemfromthemouthofthecave,movingwiththebow-leggedwalkthatwentwithhiscattleherdsman’sbreechesandboots.Thedaywaswarmbuthehadonasheep’s-wool-linedshortleatherjacketbuttoneduptotheneck.HeputoutabigbrownhandtoPilar."Hola,woman,"hesaid."Hola,"hesaidtoRobertJordanandshookhishandandlookedhimkeenlyintheface.RobertJordansawhiseyeswereyellowasacat’sandflatasreptile’seyesare."Guapa,"hesaidtoMariaandpattedhershoulder.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 207 из 667