Chapter 8

           ItwascoldinthenightandRobertJordansleptheavily.Oncehewokeand,stretching,realizedthatthegirlwasthere,curledfardownintherobe,breathinglightlyandregularly,andinthedark,bringinghisheadinfromthecold,theskyhardandsharpwithstars,theaircoldinhisnostrils,heputhisheadunderthewarmthoftherobeandkissedhersmoothshoulder.Shedidnotwakeandherolledontohissideawayfromherandwithhisheadoutoftherobeinthecoldagain,layawakeamomentfeelingthelong,seepingluxuryofhisfatigueandthenthesmoothtactilehappinessoftheirtwobodiestouchingandthen,ashepushedhislegsoutdeepastheywouldgointherobe,heslippeddownsteeplyintosleep.

           Hewokeatfirstdaylightandthegirlwasgone.Heknewitashewokeand,puttingouthisarm,hefelttherobewarmwhereshehadbeen.Helookedatthemouthofthecavewheretheblanketshowedfrost-rimmedandsawthethingraysmokefromthecrackintherocksthatmeantthekitchenfirewaslighted.

           Amancameoutofthetimber,ablanketwornoverhisheadlikeaponcho.RobertJordansawitwasPabloandthathewassmokingacigarette.He’sbeendowncorrallingthehorses,hethought.

           PablopulledopentheblanketandwentintothecavewithoutlookingtowardRobertJordan.

           RobertJordanfeltwithhishandthelightfrostthatlayontheworn,spottedgreenballoonsilkoutercoveringofthefive-year-olddownrobe,thensettledintoitagain.Bueno,hesaidtohimself,feelingthefamiliarcaressoftheflannelliningashespreadhislegswide,thendrewthemtogetherandthenturnedonhissidesothathisheadwouldbeawayfromthedirectionwhereheknewthesunwouldcome.Quémásda,Imightaswellsleepsomemore.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 110 из 667