Chapter 8

           IwashopelesslyunhappyinthoselastfewdaysbeforetheChristmasholidays.Ibegantoloathetheschoolirrationally;thewayitworkedandthewayitwasplanted,blindandprisonlike,intheheartofthedivinelandscape.WhenAlison’slettersstopped,Iwasalsoincreasinglyisolatedinamoreconventionalway.Theouterworld,England,London,becameabsurdlyandsometimesterrifyinglyunreal.ThetwoorthreeOxfordfriendsIhadkeptupaspasmodiccorrespondencewithsankbeneaththehorizon.IusedtoheartheB.B.C.OverseasServicefromtimetotime,butthenewsbroadcastsseemedtocomefromthemoon,andconcernedsituationsandasocietyInolongerbelongedto,whilethenewspapersfromEnglandbecamemoreandmoreliketheirownOnehundredyearsagotodayfeatures.Thewholeislandseemedtofeelthisexilefromcontemporaryreality.TheharborquayswerealwayscrowdedforhoursbeforethedailyboatfromAthensappearedonthenortheasternhorizon;eventhoughpeopleknewthatitwouldstopforonlyafewminutes,thatprobablynotfivepassengerswouldgetoff,orfivegeton,theyhadtowatch.Itwasasifwewereallconvictsstillhopingfaintlyforareprieve.

           Yettheislandwassobeautiful.NearChristmastheweatherbecamewildandcold.EnormousseasofpoundingAntwerpblueroaredontheshingleoftheschoolbeaches.Themountainsonthemainlandtooksnow,andmagnificentwhiteshouldersoutofHokusaistoodwestandnorthacrosstheangrywater.Thehillsbecameevenbarer,evenmoresilent.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 59 из 822