Chapter XXX

           

           MissCrawford’suneasinesswasmuchlightenedbythisconversation,andshewalkedhomeagaininspiritswhichmighthavedefiedalmostanotherweekofthesamesmallpartyinthesamebadweather,hadtheybeenputtotheproof;butasthatveryeveningbroughtherbrotherdownfromLondonagaininquite,ormorethanquite,hisusualcheerfulness,shehadnothingfarthertotryherown.Hisstillrefusingtotellherwhathehadgoneforwasbutthepromotionofgaiety;adaybeforeitmighthaveirritated,butnowitwasapleasantjoke—suspectedonlyofconcealingsomethingplannedasapleasantsurprisetoherself.Andthenextdaydidbringasurprisetoher.HenryhadsaidheshouldjustgoandasktheBertramshowtheydid,andbebackintenminutes,buthewasgoneaboveanhour;andwhenhissister,whohadbeenwaitingforhimtowalkwithherinthegarden,methimatlastmostimpatientlyinthesweep,andcriedout,“MydearHenry,wherecanyouhavebeenallthistime?”hehadonlytosaythathehadbeensittingwithLadyBertramandFanny.

           “Sittingwiththemanhourandahalf!”exclaimedMary.

           Butthiswasonlythebeginningofhersurprise.

           “Yes,Mary,”saidhe,drawingherarmwithinhis,andwalkingalongthesweepasifnotknowingwherehewas:“Icouldnotgetawaysooner;Fannylookedsolovely!Iamquitedetermined,Mary.Mymindisentirelymadeup.Willitastonishyou?No:youmustbeawarethatIamquitedeterminedtomarryFannyPrice.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 362 из 601