Волхв

Chapter 47

           "Ihad;butIknewifshetoldittome,Iwouldremember."TheBeggar’sBroom?"Sheseemeddelighted."Doyouknowit?"Ithoughtofawarm-armedDanishgirlcalledKirsten;abrownbarwithpeople’ssignaturesscrawledontheceiling."Notreally.ButI’msogladyoudo."Oureyesmet,amusedandrelievedthatthetestwaspassed."YouwerebeginningtofrightenmeasmuchasMaurice."Ilayback.Thehotwindfrettedthebranches."Don’tyouwanttofrightenmenow?"Sheshookherhead;laybackaswell,andwestaredupattheskythroughalongsilence.Thenshesaid,"TellmeaboutNicholas."SowetalkedaboutNicholas:hisfamily,hisambitionsandhisfailings.Thethirdpersonwasright,becauseIpresentedasortofidealselftoher,avictimofcircumstances,amixtureofattractiveraffishnessandessentialinnerdecency.IwantedtokillAlisonoffinhermind,andconfessedtoa"rathermessyaffaire"thathadmademeleaveEngland."Thegirlyouweregoingtomeet?""Itwascowardice.Youknow,letters…beinglonelyhere.Itoldyou.Ioughtnevertohaveletitdragonsolong.Itcouldneverhavecometoanything."Igaveheraneditedversionoftherelationship;oneinwhichAlisongotlessthanherdueandIgotagooddealmore;butinwhichthemainblamewasputonhazard,onfate,onelectiveaffinity,thefeelingonehadthatonelikedsomepeopleandlovedothers."IfIhadn’tbeenhere…wouldyouhavegoneandmether?""Probably."Shelookedpensive."Shouldn’tIhavesaidthat?"Shenodded.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 440 из 822