Волхв

Chapter 39

           Westoppedandstoodamongtheserethistlesbyadrystonewall;ananonymousuplandplace,exorcizedbysolitude.AllthewayinthecaruptoArachova,promptedbyAlison,Italkedaboutmyownfather,andperhapsforthefirsttimeinmylifewithoutbitternessorblame;ratherinthewaythatConchistalkedabouthislife.AndthenasIglancedsidewaysatAlison,whowasagainstthedoor,half-turnedtowardsme,itcametomethatshewastheonlypersonintheworldthatIcouldhavebeentalkinglikethatto;thatwithoutnoticingitIhadslippedbackintosomethingofouroldrelationship…tooclosetoneedeachother’snames.Ilookedbacktotheroad,buthereyeswerestillonme,andIhadtospeak."Apennyforthem.""Howwellyoulook.""Youhaven’tbeenlistening.""YesIhave.""Staringatme.Itmakesmenervous.""Can’tsisterslookattheirbrothers?""Notincestuously."Shesatbackobedientlyagainsttheseat,andcranedupatthecolossalgraycliffswewerewindingunder."Justawalk.""Iknow.I’mhavingsecondthoughts.""Formeorforyou?""Mainlyforyou.""We’llseewhodropsfirst."Arachovawasapicturesqueshoulderofpinkandterracottahouses,amountainvillageperchedhighovertheDelphivalley.Imadeaninquiryandwassenttoacottagenearthechurch.Anoldwomancametothedoor;beyondherintheshadowsstoodacarpet-loom,adarkredcarpethalf-finishedonit.Afewminutes’talkwithherconfirmedwhatthemountainhadmadeobvious.Alisonlookedatme

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 326 из 822