Сияние

Epilogue / Summer

           She’dhadashatteredvertebraaswellasthreebrokenribsandsomeinternalinjuries.Thebackwastheslowesthealing,andshewasstillinthebrace…hencetheformalposture.Butthechangewasmorethanthat.Shelookedolder,andsomeofthelaughterhadgoneoutofherface.Now,asshesatreadingherbook,Hallorannsawagravesortofbeautytherethathadbeenmissingonthedayhehadfirstmether,someninemonthsago.Thenshehadstillbeenmostlygirl.Nowshewasawoman,ahumanbeingwhohadbeendraggedaroundtothedarksideofthemoonandhadcomebackabletoputthepiecesbacktogether.Butthosepieces,Hallorannthought,theyneverfitjustthesamewayagain.Neverinthisworld.

           Sheheardhisstepandlookedup,closingherbook."Dick!Hi!"Shestartedtorise,andalittlegrimaceofpaincrossedherface.

           "hope,don’tgetup,"hesaid."Idon’tstandonnoceremonyunlessit’swhitetieandtails."

           Shesmiledashecameupthestepsandsatdownnexttoherontheporch.

           "Howisitgoing?"

           "Prettyfair,"headmitted."Youtrytheshrimpcreoletonight.Yougonnalikeit."

           "That’sadeal."

           "Where’sDanny?"

           "Rightdownthere."Shepointed,andHallorannsawasmallfiguresittingattheendofthedock.Hewaswearingjeansrolleduptothekneeandaredstripedshirt.Furtheroutonthecalmwater,abobberfloated.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 666 из 672