Театр
Chapter 7
Before,toherpassionatenostrilshisbody,hisyoungbeautifulbody,hadseemedtohaveaperfumeofflowersandhoney,andthishadbeenoneofthethingsthathadmostenchainedhertohim,butnowinsomestrangewayithadlefthim.Sherealizedthathenolongersmeltlikeayouth,hesmeltlikeaman.Shefeltalittlesick.Shecouldnotrespondtohisardour,shewaseagerthatheshouldgethisdesiresatisfiedquickly,turnoveronhisside,andgotosleep.Forlongshelayawake.Shewasdismayed.Herheartsankbecausesheknewshehadlostsomethingthatwasinfinitelyprecioustoher,andpityingherselfshewasinclinedtocry;butatthesametimeshewasfilledwithasenseoftriumph,itseemedarevengethatsheenjoyedfortheun-happinesshehadcausedher;shewasfreeofthebondageinwhichhersenseshadheldhertohimandsheexulted.Nowshecoulddealwithhimonequalterms.Shestretchedherlegsoutinbedandsighedwithrelief.
"ByGod,it’sgrandtobeone’sownmistress."
Theyhadbreakfastintheirroom,JuliainbedandMichaelseatedatalittletablebyherside.Shelookedathimwhilehereadthepaper.
