Театр
Chapter 22
Shedidnotwanttobealone,sheknewthateventhoughshewenthomeafterluncheonshewouldnotsleep,sosheaskedCharlesifhewouldtakehertotheNationalGallery.Shecouldgivehimnogreaterpleasure;helikedtotalkaboutpicturesandhetalkedofthemwell.IttookthembacktotheolddayswhenshehadmadeherfirstsuccessinLondonandtheyusedtospendsomanyafternoonstogether,walkingintheparkorsaunteringthroughmuseums.Thedayafterthatshehadamatineeandthenextaluncheon-party,butwhentheyseparatedtheyarrangedtolunchagaintogetherontheFridayandgototheTate.
AfewdayslaterMichaeltoldherhehadengagedAviceCrichton.
"Shehasthelooksforthepart,there’snodoubtaboutthat,andshe’llbeagoodcontrasttoyou.I’mtakingheractingonthestrengthofwhatyousaid."
NextmorningtheyrangthroughfromthebasementtosaythatMr.Fennellwasonthetelephone.Itseemedtoherthatherheartstoppedbeating.
"Puthimthrough."
"Julia,Iwantedtotellyou,MichaelhasengagedAvice."
"Yes,Iknow."
"Hetoldherhewasengagingheronwhatyou’dtoldhim.Youareabrick."
Julia,herheartnowbeatingnineteentothedozen,madeanefforttocontrolhervoice.
"Oh,don’ttalksuchnonsense,"sheansweredgaily."Itoldyouitwouldbeallright."
"I’mawfullygladit’sfixedup.She’sacceptedthepartonwhatI’vetoldheraboutit.Ordinarilyshewon’ttakeanythingunlessshe’sreadtheplay."
ItwasjustaswellhecouldnotseeJulia’sfacewhensheheardhimsaythis.
