Театр

Chapter 14

           "Whatnonsense!YouknowI’vegotmoremoneythanIknowwhattodowith.Canyougrudgemethehappinessitgivesmetogetyououtofahole?"

           "It’sawfullykindofyou.Youdon’tknowwhatareliefitis.Idon’tknowhowtothankyou."

           Buthisvoicewastroubled.Poorlamb,hewassoconventional.Butitwastrue,itgaveherathrillshehadneverknownbeforetogivehimmoney;itexcitedinherasurprisingpassion.AndshehadanotherschemeinherheadwhichduringthefortnightTomwastospendatTaplowshethoughtshecouldeasilywork.Tom’sbed-sittingroominTavistockSquarehadatfirstseemedtohercharminginitssordidness,andthehumblefurniturehadtouchedherheart.Buttimehadrobbeditofthesemovingcharacteristics.Onceortwiceshehadmetpeopleonthestairsandthoughttheystaredatherstrangely.TherewasaslatternlyhousekeeperwhomadeTom’sroomandcookedhisbreakfast,andJuliahadafeelingthatsheknewwhatwasgoingonandwasspyingonher.OncethelockeddoorhadbeentriedwhileJuliawasintheroom,andwhenshewentoutthehousekeeperwasdustingthebanisters.ShegaveJuliaasourlook.JuliahatedthesmellofstalefoodthathungaboutthestairsandwithherquickeyesshesoondiscoveredthatTom’sroomwasnonetooclean.Thedingycurtains,theworncarpet,theshoddyfurniture;itallratherdisgustedher.Nowithappenedthatalittlewhilebefore,Michael,alwaysonthelookoutforagoodinvestment,hadboughtablockofgaragesnearStanhopePlace.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 129 из 303