Прощай, оружие!

Chapter 38

           Therewasapathwentdownthemountainbutitwassteepandsousuallywetooktheroadandwalkeddownonthewidehardroadbetweenfieldsandthenbelowbetweenthestonewallsofthevineyardsandondownbetweenthehousesofthevillagesalongtheway.Therewerethreevillages;Chernex,Fontanivent,andtheotherIforget.Thenalongtheroadwepassedanoldsquare-builtstonechâteauonaledgeonthesideofthemountain-sidewiththeterracedfieldsofvines,eachvinetiedtoasticktoholditup,thevinesdryandbrownandtheearthreadyforthesnowandthelakedownbelowflatandgrayassteel.Theroadwentdownalonggradebelowthechâteauandthenturnedtotherightandwentdownverysteeplyandpavedwithcobbles,intoMontreux.

           WedidnotknowanyoneinMontreux.Wewalkedalongbesidethelakeandsawtheswansandthemanygullsandternsthatflewupwhenyoucamecloseandscreamedwhiletheylookeddownatthewater.Outonthelaketherewereflocksofgrebes,smallanddark,andleavingtrailsinthewaterwhentheyswam.

           Inthetownwewalkedalongthemainstreetandlookedinthewindowsoftheshops.Thereweremanybighotelsthatwereclosedbutmostoftheshopswereopenandthepeoplewereverygladtoseeus.Therewasafinecoiffeur’splacewhereCatherinewenttohaveherhairdone.ThewomanwhoranitwasverycheerfulandtheonlypersonweknewinMontreux.WhileCatherinewasthereIwentuptoabeerplaceanddrankdarkMunichbeerandreadthepapers.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 303 из 343