Гарри Поттер и узник Азкабана
The Boggart in the Wardrobe
"Letyouhaveaclearfield,allright?I’llcallthenextpersonforward...Everyoneback,now,soNevillecangetaclearshot—"
Theyallretreated,backedagainstthewalls,leavingNevillealonebesidethewardrobe.Helookedpaleandfrightened,buthehadpushedupthesleevesofhisrobesandwasholdinghiswandready.
"Onthecountofthree,Neville,"saidProfessorLupin,whowaspointinghisownwandatthehandleofthewardrobe."One—two—three—now!"
AjetofsparksshotfromtheendofProfessorLupin’swandandhitthedoorknob.Thewardrobeburstopen.Hook-nosedandmenacing,ProfessorSnapesteppedout,hiseyesflashingatNeville.
Nevillebackedaway,hiswandup,mouthingwordlessly.Snapewasbearingdownuponhim,reachinginsidehisrobes.
"R—r—riddikulus!"squeakedNeville.
Therewasanoiselikeawhipcrack.Snapestumbled;hewaswearingalong,lace-trimmeddressandatoweringhattoppedwithamoth-eatenvulture,andhewasswingingahugecrimsonhandbag.
Therewasaroaroflaughter;theBoggartpaused,confused,andProfessorLupinshouted,"Parvati!Forward!"
Parvatiwalkedforward,herfaceset.Snaperoundedonher.Therewasanothercrack,andwherehehadstoodwasabloodstained,bandagedmummy;itssightlessfacewasturnedtoParvatianditbegantowalktowardherveryslowly,draggingitsfeet,itsstiffarmsrising—
"Riddikulus!"criedParvati.
Abandageunraveledatthemummy’sfeet;itbecameentangled,fellfaceforward,anditsheadrolledoff.
"Seamus!"roaredProfessorLupin.
