Над пропастью во ржи
Chapter 14
God,wasIscared.Isortofhadmyarmsfolded,Iremember.Itwouldn’thavebeensobad,Idon’tthink,ifIhadn’thadjustmygoddampajamason.
"Let’shaveit,chief."HecamerightuptowhereIwasstanding.That’sallhecouldsay."Let’shaveit,chief."Hewasarealmoron.
"No."
"Chief,you’regonnaforcemeinnaroughin’yaupalittlebit.Idon’twannadoit,butthat’sthewayitlooks,"hesaid."Youoweusfivebucks."
"Idon’toweyoufivebucks,"Isaid."Ifyouroughmeup,I’llyelllikehell.I’llwakeupeverybodyinthehotel.Thepoliceandall."Myvoicewasshakinglikeabastard.
"Goahead.Yellyourgoddamheadoff.Fine,"oldMauricesaid."Wantyourparentstoknowyouspentthenightwithawhore?High-classkidlikeyou?"Hewasprettysharp,inhiscrumbyway.Hereallywas.
"Leavemealone.Ifyou’dsaidten,it’dbedifferent.Butyoudistinctly—"
"Areyagonnaletushaveit?"Hehadmerightupagainstthedamndoor.Hewasalmoststandingontopofme,hiscrumbyoldhairystomachandall.
"Leavemealone.Getthehelloutofmyroom,"Isaid.Istillhadmyarmsfoldedandall.God,whatajerkIwas.
ThenSunnysaidsomethingforthefirsttime."Hey,Maurice.Wantmetogethiswallet?"shesaid."It’srightonthewutchamacallit."
"Yeah,getit."
