Бегущий в лабиринте

Chapter 6

           Hejustdidn’tgetit;hisbrainwasonoverloadtryingtocomputethesheerimpossibilityofthesituation.Howcouldamaze,withwallssomassiveandtall,besobigthatdozensofkidshadn’tbeenabletosolveitafterwhoknewhowlongtrying?Howcouldsuchastructureexist?Andmoreimportantly,why?Whatcouldpossiblybethepurposeofsuchathing?Whyweretheyallthere?Howlonghadtheybeenthere?

           Tryashemighttoavoidit,hismindstillkeptwanderingbacktotheimageoftheviciousGriever.Itsphantombrotherseemedtoleapathimeverytimeheblinkedorrubbedhiseyes.

           Thomasknewhewasasmartkidhesomehowfeltitinhisbones.Butnothingaboutthisplacemadeanysense.Exceptforonething.HewassupposedtobeaRunner.Whydidhefeelthatsostrongly?Andevennow,afterseeingwhatlivedinthemaze?

           Ataponhisshoulderjarredhimfromhisthoughts;helookeduptoseeAlbystandingbehindhim,armsfolded.

           "Ain’tyoulookin’fresh?"Albysaid."Getaniceviewoutthewindowthismorning?"

           Thomasstood,hopingthetimeforanswershadcomeormaybehopingforadistractionfromhisgloomythoughts."Enoughtomakemewanttolearnaboutthisplace,"hesaid,hopingtoavoidprovokingthetemperhe’dseenflareinthisguythedaybefore.

           Albynodded."Meandyou,shank.TheTourbeginsnow."Hestartedtomovebutthenstopped,holdingupafinger."Ain’tnoquestionstilltheend,yougetme?Ain’tgottimetojawwithyouallday."

           "But..."ThomasstoppedwhenAlby’seyebrowsshotup

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 46 из 400