Бегущий в лабиринте

Chapter 40

           ButThomascouldthinkofonlyonething.

           "Teresa?"heasked.

           Herfaceappeared,handsrubbinghereyes."Wasanybodykilled?"sheasked,somewhatgroggy.

           "Wereyousleeping?"Thomasasked.Hewasrelievedtoseethatsheappearedokay,felthimselfrelax.

           "Iwas,"sheresponded."UntilIheardsomethingshredtheHomesteadtobits.Whathappened?"

           Thomasshookhisheadindisbelief."Idon’tknowhowyoucould’vesleptthroughthesoundofallthoseGrieversouthere."

           "Youtrycomingoutofacomasometime.Seehowyoudo."Nowanswermyquestion,shesaidinsidehishead.

           Thomasblinked,momentarilysurprisedbythevoicesinceshehadn’tdoneitinawhile."Cutthatjunkout."

           "Justtellmewhathappened."

           Thomassighed;itwassuchalongstory,andhedidn’tfeelliketellingthewholething."Youdon’tknowGally,buthe’sapsychokidwhoranaway.Heshowedup,jumpedonaGriever,andtheyalltookoffintotheMaze.Itwasreallyweird."Hestillcouldn’tbelieveithadactuallyhappened.

           "Whichissayingalot,"Teresasaid.

           "Yeah."Helookedbehindhim,hopingtoseeAlbysomewhere.Surelyhe’dletTeresaoutnow.Gladerswerescatteredalloverthecomplex,buttherewasnosignoftheirleader.HeturnedbacktoTeresa."Ijustdon’tgetit.WhywouldtheGrievershaveleftaftergettingGally?Hesaidsomethingaboutthemkillingusoneanightuntilwewerealldeadhesaiditatleasttwice."

           Teresaputherhandsthroughthebars,restedherforearmsagainsttheconcretesill.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 284 из 400