Бегущий в лабиринте

Chapter 35

           ThomaskeptfollowingMinho’sorderstheycontinueduntilthey’dmarkedalinereachingatleastadozenfeetfromtheCliff,thenmovedtheirtargetpatternafoottotherightandstartedcomingbacktowardtheMaze.

           Alltherocksfell.Anotherlineout,anotherlineback.Alltherocksfell.Theythrewenoughrockstocovertheentirelefthalfoftheareainfrontofthem,coveringthedistanceanyoneoranythingcouldpossiblyjump.Thomas’sdiscouragementgrewwitheverytoss,untilitturnedintoaheavymassofblah.

           Hecouldn’thelpchidinghimselfit’dbeenastupididea.

           ThenMinho’snextrockdisappeared.

           Itwasthestrangest,mosthard-to-believethingThomashadeverseen.

           Minhohadthrownalargechunk,apiecethathadfallenfromoneofthecracksinthewall.Thomashadwatched,deeplyconcentratingoneachandeveryrock.ThisoneleftMinho’shand,sailedforward,almostintheexactcenteroftheCliffline,starteditsdescenttotheunseengroundfarbelow.Thenitvanished,asifithadfallenthroughaplaneofwaterormist.

           Onesecondthere,falling.Nextsecondgone.

           Thomascouldn’tspeak.

           "We’vethrownstuffofftheCliffbefore,"Minhosaid."Howcouldwehaveevermissedthat?Ineversawanythingdisappear.Never."

           Thomascoughed;histhroatfeltraw."Doitagainmaybeweblinkedweirdorsomething."

           Minhodid,throwingitatthesamespot.Andonceagain,itwinkedoutofexistence.

           "Maybeyouweren’tlookingcarefullyothertimesyouthrewstuffover,"Thomassaid.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 246 из 400