Гарри Поттер и узник Азкабана
The Quidditch Final
ProfessorTrelawneyseemedtohaveforgottenallabouttheGrim.SheturnedabruptlyfromHarryandRon’stable,breathingratherheavilyasshetuggedhergauzyshawlmorecloselytoher.
"Ooooo!"saidLavendersuddenly,makingeveryonestart."Ooooo,ProfessorTrelawney,I’vejustremembered!Yousawherleaving,didn’tyou?Didn’tyou,Professor?’AroundEaster,oneofournumberwillleaveusforever!’Yousaiditagesago,Professor!"
ProfessorTrelawneygaveheradewysmile.
"Yes,mydear,IdidindeedknowthatMissGrangerwouldbeleavingus.Onehopes,however,thatonemighthavemistakentheSigns...TheInnerEyecanbeaburden,youknow..."
LavenderandParvatilookeddeeplyimpressed,andmovedoversothatProfessorTrelawneycouldjointheirtableinstead.
"SomedayHermione’shaving,eh?"RonmutteredtoHarry,lookingawed.
"Yeah..."
Harryglancedintothecrystalballbutsawnothingbutswirlingwhitemist.HadProfessorTrelawneyreallyseentheGrimagain?Wouldhe?Thelastthingheneededwasanothernear-fatalaccident,withtheQuidditchfinaldrawingevernearer.
TheEasterholidayswerenotexactlyrelaxing.Thethirdyearshadneverhadsomuchhomework.NevilleLongbottomseemedclosetoanervouscollapse,andhewasn’ttheonlyone.
"Callthisaholiday!"SeamusFinniganroaredatthecommonroomoneafternoon."Theexamsareagesaway,what’retheyplayingat?"
ButnobodyhadasmuchtodoasHermione.EvenwithoutDivination,shewastakingmoresubjectsthananybodyelse.
