О дивный новый мир

Chapter 7

           Wekeeptheirmetabolismpermanentlystimulated.So,ofcourse,theydon’tlooklikethat.Partly,"headded,"becausemostofthemdielongbeforetheyreachthisoldcreature’sage.Youthalmostunimpairedtillsixty,andthen,crack!theend."

           ButLeninawasnotlistening.Shewaswatchingtheoldman.Slowly,slowlyhecamedown.Hisfeettouchedtheground.Heturned.Intheirdeep-sunkenorbitshiseyeswerestillextraordinarilybright.Theylookedatherforalongmomentexpressionlessly,withoutsurprise,asthoughshehadnotbeenthereatall.Thenslowly,withbentbacktheoldmanhobbledpastthemandwasgone.

           "Butit’sterrible,"Leninawhispered."It’sawful.Weoughtnottohavecomehere."Shefeltinherpocketforhersoma–onlytodiscoverthat,bysomeunprecedentedoversight,shehadleftthebottledownattherest-house.Bernard’spocketswerealsoempty.

           LeninawaslefttofacethehorrorsofMalpaisunaided.Theycamecrowdinginonherthickandfast.Thespectacleoftwoyoungwomengivingbreasttotheirbabiesmadeherblushandturnawayherface.Shehadneverseenanythingsoindecentinherlife.Andwhatmadeitworsewasthat,insteadoftactfullyignoringit,Bernardproceededtomakeopencommentsonthisrevoltinglyviviparousscene.Ashamed,nowthattheeffectsofthesomahadwornoff,oftheweaknesshehaddisplayedthatmorninginthehotel,hewentoutofhiswaytoshowhimselfstrongandunorthodox.

           "Whatawonderfullyintimaterelationship,"hesaid,deliberatelyoutrageous.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 105 из 263