Артас: Возвышение короля-лича
Chapter 18
"
Arthas’slips—gray,shenoticed,grayinawhiteface,althoughsheknewsomehowheyetlived—curledbackinasmile.Hewasamused.
"Itisyouwhoshouldturnback,Sylvanas,"hesaid,deliberatelyomittinghertitle.Hisvoicewouldhavebeenapleasantbaritonehaditnotbeenunderscoredby...something.Somethingthatmadeevenherfierceheartstopforamomentassheheardit.Sheforcedherselfnottoshiver."Deathitselfhascometoyourland."
Herblueeyesnarrowed."Doyourworst,"shechallenged."Theelfgatetotheinnerkingdomisprotectedbyourmostpowerfulenchantments.Youshallnotpass."
Shenockedherbow—thesignalfortheattack.Aninstantlater,theairwasfilledwiththesuddenhumofdozensofarrowsinflight.Sylvanashadtakenaimforthehuman—oronce-human—prince,andheraimwasastrueasever.ThearrowsangasitspedtowardArthas’sunprotectedhead.Butaninstantbeforeitstruck,shesawaflashofblue-white.
Sylvanasstared.Moreswiftlythanshecouldfathom,Arthashadbroughtuphissword,therunesinitemittingthatcoldblue-whiteglow,andslicedthearrowintwo.Hegrinnedatherandwinked.
"Tobattle,mytroops—slaythemall,thattheymayservemeandmylord!"Arthascried.Hisvoiceechoedwiththatstrangethrumofpower.Shegrowleddeepinherthroatandtookaimagain.
