Код да Винчи

Chapter 105

           OneofthePriory’smostancientchargeswasonedaytoreturntheGrailtoherhomelandofFrancewhereshecouldrestforeternity.Forcenturies,shewasdraggedacrossthecountrysidetokeephersafe.Mostundignified.Jacques’schargewhenhebecameGrandMasterwastorestoreherhonorbyreturninghertoFranceandbuildingherarestingplacefitforaqueen.»

           «Andhesucceeded?»

           Nowherfacegrewserious.«Mr.Langdon,consideringwhatyou’vedoneformetonight,andascuratoroftheRosslynTrust,IcantellyouforcertainthattheGrailisnolongerhere.»

           Langdondecidedtopress.«ButthekeystoneissupposedtopointtotheplacewheretheHolyGrailishiddennow.WhydoesitpointtoRosslyn?»

           «Maybeyou’remisreadingitsmeaning.Remember,theGrailcanbedeceptive.Ascouldmylatehusband.»

           «Buthowmuchclearercouldhebe?»heasked.«Wearestandingoveranundergroundvaultmarkedbythebladeandchalice,underneathaceilingofstars,surroundedbytheartofMasterMasons.EverythingspeaksofRosslyn.»

           «Verywell,letmeseethismysteriousverse.»Sheunrolledthepapyrusandreadthepoemaloudinadeliberatetone.

           TheHolyGrail‘neathancientRoslinwaits.

           Thebladeandchaliceguardingo’erHergates.

           Adornedinmasters’lovingart,Shelies.

           Sherestsatlastbeneaththestarryskies.

           Whenshefinished,shewasstillforseveralseconds,untilaknowingsmilecrossedherlips.«Aah,Jacques.»

           Langdonwatchedherexpectantly.«Youunderstandthis?»

           «Asyouhavewitnessedonthechapelfloor,Mr.Langdon,therearemanywaystoseesimplethings.

Содержание книги
Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 569 из 575