Гарри Поттер и тайная комната
The Chamber of Secrets
"Wehaven’tseenherforages,Professor,"Harrywentonhurriedly,treadingonRon’sfoot, "andwethoughtwe’dsneakintothehospitalwing,youknow,andtellhertheMandrakesarenearlyreadyand,er,nottoworry—"
ProfessorMcGonagallwasstillstaringathim,andforamoment,Harrythoughtshewasgoingtoexplode,butwhenshespoke,itwasinastrangelycroakyvoice.
"Ofcourse,"shesaid,andHarry,amazed,sawatearglisteninginherbeadyeye. "Ofcourse,Irealizethishasallbeenhardestonthefriendsofthosewhohavebeen... Iquiteunderstand.Yes,Potter,ofcourseyoumayvisitMissGranger. IwillinformProfessorBinnswhereyou’vegone. TellMadamPomfreyIhavegivenmypermission."
HarryandRonwalkedaway,hardlydaringtobelievethatthey’davoideddetention.Astheyturnedthecorner,theydistinctlyheardProfessorMcGonagallblowhernose.
"That,"saidRonfervently,"wasthebeststoryyou’veevercomeupwith."
TheyhadnochoicenowbuttogotothehospitalwingandtellMadamPomfreythattheyhadProfessorMcGonagall’spermissiontovisitHermione.
MadamPomfreyletthemin,butreluctantly.
"There’sjustnopointtalkingtoapetrifiedperson,"shesaid, andtheyhadtoadmitshehadapointwhenthey’dtakentheirseatsnexttoHermione. ItwasplainthatHermionedidn’thavethefaintestinklingthatshehadvisitors,andthattheymightjustaswelltellherbedsidecabinetnottoworryforallthegooditwoulddo.
