О дивный новый мир
Chapter 15
"They’llkillhim.They’ll..."Agreatshoutsuddenlywentupfromthemob;awaveofmovementdroveitmenacinglytowardstheSavage."Fordhelphim!"saidBernard,andavertedhiseyes.
"Fordhelpsthosewhohelpthemselves."Andwithalaugh,actuallyalaughofexultation,HelmholtzWatsonpushedhiswaythroughthecrowd.
"Free,free!"theSavageshouted,andwithonehandcontinuedtothrowthesomaintotheareawhile,withtheother,hepunchedtheindistinguishablefacesofhisassailants."Free!"AndsuddenlytherewasHelmholtzathisside–"GoodoldHelmholtz!"–alsopunching–"Menatlast!"–andintheintervalalsothrowingthepoisonoutbyhandfulsthroughtheopenwindow."Yes,men!men!"andtherewasnomorepoisonleft.Hepickedupthecash-boxandshowedthemitsblackemptiness."You’refree!"
Howling,theDeltaschargedwitharedoubledfury.
Hesitantonthefringesofthebattle."They’redonefor,"saidBernardand,urgedbyasuddenimpulse,ranforwardtohelpthem;thenthoughtbetterofitandhalted;then,ashamed,steppedforwardagain;thenagainthoughtbetterofit,andwasstandinginanagonyofhumiliatedindecision–thinkingthattheymightbekilledifhedidn’thelpthem,andthathemightbekilledifhedid–when(Fordbepraised!),goggle-eyedandswine-snoutedintheirgas-masks,inranthepolice.
Bernarddashedtomeetthem.Hewavedhisarms;anditwasaction,hewasdoingsomething.
