Поющие в терновнике
Chapter 19
"You’llgetacoldinyourkidneys,"hesaid,takingoffhiscoatandspreadingitliningsideuponthegroundsotheycouldsitonit.
"Howdidyoufindmehere?"sheasked,wrigglingontoabrownsatincorner.
"Mrs.KellytoldmeyouhadgonetoKew.Therestwaseasy.IjustwalkeduntilIfoundyou."
"IsupposeyouthinkIoughttobefallingalloveryouingladness,tra-la?"
"Areyou?"
"SameoldRain,answeringaquestionwithaquestion.No,I’mnotgladtoseeyou.IthoughtI’dmanagedtomakeyoucrawlupahollowlogpermanently."
"It’shardtokeepagoodmanupahollowlogpermanently.Howareyou?"
"I’mallright."
"Haveyoulickedyourwoundsenough?"
"No."
"Well,that’stobeexpected,Isuppose.ButIbegantorealizethatonceyouhaddismissedmeyou’dneveragainhumbleyourpridetomakethefirstmovetowardreconciliation.WhereasI,Herzchen,amwiseenoughtoknowthatpridemakesaverylonelybedfellow."
"Don’tgogettinganyideasaboutkickingitouttomakeroomforyourself,Rain,becauseI’mwarningyou,Iamnottakingyouoninthatcapacity."
"Idon’twantyouinthatcapacityanymore."
Thepromptnessofhisanswerirritatedher,butsheadoptedarelievedairandsaid,"Honestly?"
"IfIdid,doyouthinkIcouldhavebornetokeepawayfromyousolong?Youwereapassingfancyinthatway,butIstillthinkofyouasadearfriend,andmissyouasadearfriend."
"Oh,Rain,sodoI!"
"That’sgood.AmIadmittedasafriend,then?"
"Ofcourse."
