Марсианские хроники

February 1999: Ylla

           Youknow,anearlystartandallthat,"hesaidverycasually.

           "Butwenevergothisearlyintheyear!"

           "Justthisonce,Ithought"Hesmiled."Dousgoodtogetaway.Somepeaceandquiet.Youknow.Youhaven’tanythingelseplanned?We’llgo,won’twe?"

           Shetookabreath,waited,andthenreplied,"No."

           "What?"Hiscrystartledthebirds.Thecanopyjerked.

           "No,"shesaidfirmly."It’ssettled.Iwon’tgo."

           Helookedather.Theydidnotspeakafterthat.Sheturnedaway.

           Thebirdsflewon,tenthousandflrebrandsdownthewind.

           Inthedawnthesun,throughthecrystalpillars,meltedthefogthatsupportedYllaassheslept.Allnightshehadhungabovethefloor,buoyedbythesoftcarpetingofmistthatpouredfromthewallswhenshelaydowntorest.Allnightshehadsleptonthissilentriver,likeaboatuponasoundlesstide.Nowthefogburnedaway,themistlevellowereduntilshewasdepositedupontheshoreofwakening.

           Sheopenedhereyes.

           Herhusbandstoodoverher.Helookedasifhehadstoodthereforhours,watching.Shedidnotknowwhy,butshecouldnotlookhimintheface.

           "You’vebeendreamingagain!"hesaid."Youspokeoutandkeptmeawake.Ireallythinkyoushouldseeadoctor."

           "I’llbeallright."

           "Youtalkedalotinyoursleep!"

           "DidI?"Shestartedup.

           Dawnwascoldintheroom.Agraylightfilledherasshelaythere.

           "Whatwasyourdream?"

           Shehadtothinkamomenttoremember."Theship.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 9 из 249