Грань будущего
Chapter 2
Seventypercentofthepartsthatwentintoastate-of-the-artJacketcamefromChina,butthesuitsstillcouldn’tbemadewithoutJapanesetechnology.SoconvincingtheAmericanstocomehadn’tbeendifficult.
Thecatchwasthatwithforeigntroopscametightersecurity.Suddenlytherewerechecksonthingslikemissingalcoholthatbasesecuritywouldhaveturnedablindeyetobefore.Whenthebrassfoundoutwhathadbeengoingon,theywereroyallypissed.
"How’sthatforluck?Iwonderwhofuckedup."
"Itain’tus.IknewtheAmericanswouldbewatchin’overtheirpreciousbattalionlikehawks.Wewerecarefulasavirginonpromnight."
Yonabaruletoutanexaggeratedmoan."Ungh,mystomach…Sarge!Mystomachjuststartedhurtin’realbad!Ithinkit’smyappendix.OrmaybeIgottetanusbackwhenIhurtmyselftraining.Yeah,that’sgottabeit!"
"Idoubtitwillclearupbeforetonight,sojustmakesureyoustayhydrated.Itwon’tlastuntiltomorrow,hearme?"
"Oh,man.Itreallyhurts."
"Kiriya.Seethathedrinkssomewater."
"Sir."
IgnoringYonabaru’scontinuedperformance,Ferrellwalkedoutofthebarracks.Assoonashisaudiencewasgone,Yonabarusatupandmadearudegestureinthedirectionofthedoor."He’sreallygotastickuphisass.Wouldn’tunderstandagoodjokeifitcamewithafuckingmanual.Ain’tnowayI’mgonnabelikethatwhenIgetold.AmIright?"
"Iguess."
"Fuck,fuck,fuck.Todayisturnin’toshit."
ItwasallplayingouthowIremembered
