451 по фаренгейту
It was a pleasure to burn
"Yes,"shewhispered.Sheincreasedherpace. "Haveyoueverwatchedthejetcarsracingontheboulevardsdownthatway?
"You’rechangingthesubject!"
"Isometimesthinkdriversdon’tknowwhatgrassis,orflowers, becausetheyneverseethemslowly,"shesaid. "Ifyoushowedadriveragreenblur,Ohyes!he’dsay,that’sgrass! Apinkblur?That’sarose-garden!Whiteblursarehouses.Brownblursarecows. Myuncledroveslowlyonahighwayonce.Hedrovefortymilesanhour andtheyjailedhimfortwodays. Isn’tthatfunny,andsad,too?"
"Youthinktoomanythings," saidMontag,uneasily.
"Irarelywatchthe’parlourwalls’orgotoracesorFunParks. SoI’velotsoftimeforcrazythoughts,Iguess. Haveyouseenthetwo-hundred-foot-longbillboardsinthecountrybeyondtown? Didyouknowthatoncebillboardswereonlytwentyfeetlong? Butcarsstartedrushingbysoquickly theyhadtostretchtheadvertisingoutsoitwouldlast."
"Ididn’tknowthat!"Montaglaughedabruptly.
"BetIknowsomethingelseyoudon’t. There’sdewonthegrassinthemorning."
Hesuddenlycouldn’trememberifhehadknownthisornot, anditmadehimquiteirritable.
"Andifyoulook"-shenoddedatthesky -"there’samaninthemoon."
