Мор - ученик смерти
TAKETHESETHINGS,NOW,saidDeath,fingeringapassingcanape.IMEAN,MUSHROOMSYES,CHICKENYES,CREAMYES,I’VENOTHINGAGAINSTANYOFTHEM,BUTWHYINTHENAMEOFSANITYMINCETHEMALLUPANDPUTTHEMINLITTLEPASTRYCASES?
’Pardon?’saidMort.
THAT’SMORTALSFORYOU,Deathcontinued.THEY’VEONLYGOTAFEWYEARSINTHISWORLDANDTHEYSPENDTHEMALLINMAKINGTHINGSCOMPLICATEDFORTHEMSELVES.FASCINATING.HAVEAGHERKIN.
’Where’stheking?’saidMort,craningtolookovertheheadsofthecourt.
CHAPWITHTHEGOLDENBEARD,saidDeath.Hetappedaflunkyontheshoulder,andasthemanturnedandlookedaroundinpuzzlementdeftlypilotedanotherdrinkfromhistray.
Mortcastarounduntilhesawthefigurestandinginalittlegroupinthecentreofthecrowd,leaningoverslightlythebettertohearwhatarathershortcourtierwassayingtohim.Hewasatall,heavily-builtmanwiththekindofstolid,patientfacethatonewouldconfidentlybuyausedhorsefrom.
’Hedoesn’tlookabadking,’saidMort.’Whywouldanyonewanttokillhim?’
SEETHEMANNEXTTOHIM?WITHTHELITTLEMOUSTACHEANDTHEGRINLIKEALIZARD?Deathointedwithhisscythe.’Yes?’HISCOUSIN,THEDUKEOFSTOHELIT.NOTTHENICESTOFPEOPLE,saidDeath.AHANDYMANWITHABOTTLEOFPOISON.FIFTHINLINETOTHETHRONELASTYEAR,NOWSECONDINLINE.BITOFASOCIALCLIMBER,YOUMIGHTSAY.
- Нет глав