Стража! Стража!
Perhapsitwassomethingtodowithdoingitbythebook.
Therewasaclang.Notaparticularlyloudone.Hefeltsomethingbrightandsilverwhirrpasthisearandstrikethewall.
Wonse’smouthfellopen.Hedroppedtheremnantofhisswordandbackedaway,clutchingTheSummoning.
"You’llbesorry,"hehissed."You’llallbeverysorry!"
Hestartedtomumbleunderhisbreath.
Vimesfelthimselftrembling.Hewasprettycertainheknewwhathadzingedpasthishead,andthemerethoughtwasmakinghishandssweat.He’dcometothepalacereadytokillandthere’dbeenthisminute,justthisminute,whenforoncetheworldhadseemedtobeoperatingproperlyandhewasinchargeofitandnow,nowallhewantedwasadrink.Andaniceweek’ssleep.
"Oh,giveup!"hesaid."Areyougoingtocomequietly?"
Themumblingwenton.Theairbegantofeelhotanddry.
Vimesshrugged."That’sit,then,"hesaid,andturnedaway."Throwthebookathim,Carrot."
"Right,sir."
Vimesrememberedtoolate.
Dwarfshavetroublewithmetaphors.
Theyalsohaveaverygoodaim.
TheLawsandOrdinancesofAnkhandMorporkcaughtthesecretaryontheforehead.Heblinked,staggered,andsteppedbackwards.
Itwasthelongeststepheevertook.Foronething,itlastedtherestofhislife.
Afterseveralsecondstheyheardhimhit,fivestoreysbelow.
Afterseveralmoresecondstheirfacesappearedovertheedgeoftheravagedfloor.
"Whatawaytogo,"saidSergeantColon.
"That’safact,"saidNobby,reachinguptohisearforadog-end.
- Нет глав