Если я останусь
5:42 A.M.
Dad’ssnaredrumfromthehouse,Henry’sguitarfromhiscar,Adam’sspareguitarfrommyroom.Everyonewasjammingtogether,singingsongs:Dad’ssongs,Adam’ssongs,oldClashsongs,oldWiperssongs.Teddywasdancingaround,theblondofhishairreflectingthegoldenflames.Irememberwatchingitallandgettingthatticklinginmychestandthinkingtomyself:Thisiswhathappinessfeelslike.
Atonepoint,DadandAdamstoppedplayingandIcaughtthemwhisperingaboutsomething.Thentheywentinside,togetmorebeer,theyclaimed.Butwhentheyreturnedtheywerecarryingmycello.
"Oh,no,I’mnotgivingaconcert,"Isaid.
"Wedon’twantyouto,"Dadsaid."Wewantyoutoplaywithus."
"Noway,"Isaid.Adamhadoccasionallytriedtogetmeto"jam"withhimandIalwaysrefused.Latelyhe’dstartedjokingaboutusplayingair-guitar-air-celloduets,whichwasaboutasfarasIwaswillingtogo.
"Whynot,Mia?"Kimsaid."Areyousuchaclassical-musicsnob?"
"It’snotthat,"Isaid,suddenlyfeelingpanicked."It’sjustthatthetwostylesdon’tfittogether."
"Sayswho?"Momasked,hereyebrowsraised.
"Yeah,whoknewyouweresuchamusicalsegregationist?"Henryjoked.
WillowrolledhereyesatHenryandturnedtome."Prettyplease,"shesaidassherockedthebabytosleepinherlap."Inevergettohearyouplayanymore."
"C’mon,Mee,"Henrysaid."You’reamongfamily."
"Totally,"Kimsaid
