Ведьмак: Кровь эльфов

Chapter 2

           Shetrembled,pressinghardagainsthim,herexcitementbuildingandincreasing,forgettingherselfmoreandmore.

           Geraltdidnotforgethimself.

           "Triss...Please."

           "Oh,Geralt...Somuch..."

           "Triss."Hemovedherawaydelicately."We’renotalone...They’recoming."

           Sheglancedattheentranceandsawtheshadowsoftheapproachingwitchersonlyaftersometime,heardtheirstepsevenlater.Ohwell,herhearing,whichsheconsideredverysensitive,couldnotcompetewiththatofawitcher.

           "Triss,mychild!"

           "Vesemir!"

           Vesemirwasreallyveryold.Whoknows,hecouldbeevenolderthanKaerMorhen.Buthewalkedtowardsherwithabrisk,energeticandsprightlystep;hisgripwasvigorousandhishandsstrong.

           "Iamhappytoseeyouagain,Grandfather."

           "Givemeakiss.No,notonthehand,littlesorceress.YoucankissmyhandwhenI’mrestingonmybier.Whichwill,nodoubt,besoon.Oh,Triss,itisagoodthingyouhavecome...Whocancuremeifnotyou?"

           "Cure,you?Ofwhat?Ofbehavinglikeachild,surely!Takeyourhandfrommybackside,oldman,orI’llsetfiretothatgreybeardofyours!"

           "Forgiveme.Ikeepforgettingyouaregrownup,andIcannolongerputyouonmykneeandpatyou.Astomyhealth...Oh,Triss,oldageisnojoke.MybonesachesoIwanttohowl.Willyouhelpanoldman,child?"

           "Iwill."TheenchantressfreedherselffromhisbearlikeembraceandcasthereyeoverthewitcheraccompanyingVesemir.

Настройки
Фон страницы
Размер шрифта
Межстрочный интервал
Фразовые глаголы
Показать / Скрыть меню
Шрифт
Roboto Lora
Уведомления
Страница 70 из 417