О мышах и людях
GeorgegotupandwentovertoLennie’sbunkandsatdownonit.«Ihatethatkindabastard,"hesaid.«Iseenplentyof‘em.Liketheoldguysays,Curleydon’ttakenochances.Healwayswins.»Hethoughtforamoment.«Ifhetangleswithyou,Lennie,we’regonnagetthecan.Don’tmakenomistakeaboutthat.He’stheboss’sson.Look,Lennie.Youtrytokeepawayfromhim,willyou?Don’tneverspeaktohim.Ifhecomesinhereyoumovecleartotheothersideoftheroom.Willyoudothat,Lennie?»
«Idon’twantnotrouble,"Lenniemourned.«Ineverdonenothingtohim.»
«Well,thatwon’tdoyounogoodifCurleywantstoplughimselfupforafighter.Justdon’thavenothingtodowithhim.Willyouremember?»
«Sure,George.Iain’tgonnasayaword.»
Thesoundoftheapproachinggrainteamswaslouder,thudofbighoovesonhardground,dragofbrakesandthejingleoftracechains.Menwerecallingbackandforthfromtheteams.George,sittingonthebunkbesideLennie,frownedashethought.Lennieaskedtimidly,«Youain’tmad,George?»
«Iain’tmadatyou.I’mmadatthishereCurleybastard.Ihopedwewasgonnagetalittlestaketogether—maybeahundreddollars.»Histonegrewdecisive.«YoukeepawayfromCurley,Lennie.»
«SureIwill,George.Iwon’tsayaword.»
«Don’tlethimpullyouin—but—iftheson-of-a-bitchsocksyou—let‘imhaveit.»
«Let‘imhavewhat,George?»
- Нет глав
