И проиграли бой
Chapter 10
Nowthatthefurywaspast,thestrikersweresick,poisonedbytheflowfromtheirownangerglands.Theywereweak;onemanheldhisheadbetweenhishandsasthoughitachedterribly.
Suddenlyamanwentspinningaroundandaround,croaking.Arifle-cracksoundedfromdowntherow.Fivemencamerunningalong,stoppingtofirenowandthen.Thestrikersbrokeandran,dodgingamongthetreestobeoutofthelineoffire.
Jimranwiththem.Hewascryingtohimself,"Can’tstandfire.Wecan’tstandfire."Thetearsblindedhim.Hefeltaheavyblowontheshoulderandstumbledalittle.Thegroupreachedtheroadandplungedon,lookingbackovertheirshoulders.
Samwasbehindthem,runningbesideJim."O.K.,"heshouted."Theystopped."Stillsomeofthemenranoninablindpanic,ranonanddisappearedattheroadintersection.Samcaughttherest."Settledown,"heshouted."Settledown.Nobody’schasin’you."Theycametoastop.Theystoodweaklyatthesideoftheroad."Howmany’dtheyget?"Samdemanded.
Themenlookedatoneanother.Jimsaid,"Ionlysawoneguyhit."
"O.K.He’llbeallright,maybe.Gothiminthechest."HelookedmorecloselyatJim."What’sthematterwithyou,kid?You’rebleedin’."
"Where?"
"Alldownyourback."
"Iranintoalimb,Iguess.""Limb,hell."SampulledthebluedenimcoatdownfromJim’sshoulder."Yougotboredwithahigh-power.Canyoumoveyourarm?"
